Fetma är många länders enskilt största folkhälsoproblem. Trots mycket forskning, och en aldrig sinande ström av spruckna nyårslöften och nya dieter, så finns kreativa lösningar som verkar fungera men ännu inte används mycket.
Möjligen är Moskvas nya grepp kreativt i överkant. Det är gratis att åka i Moskvas tunnelbana om du klarar 30 knäböj. Biljettautomaterna registrerar rörelsen.
Mer beprövad är företaget Pekkaniskas hälsosatsning som Reforminstitutet lyft fram. Pekkaniska ger bonus till medarbetare som motionerar, slutar röka eller klarar fler chin-ups än chefen.
I Sverige är sjukskrivningar särskilt vanliga i den offentliga sektorn. På några håll görs små försök att påverka de anställdas hälsa. I Linköpings kommun har exempelvis anställda tidigare vid löneväxling kunnat välja att få fler semesterdagar, pension, bil eller dator. I början av 2013 beslöts dock att också ge möjligheten att välja cykel och elcykel, för att främja hälsan via motion. I Ludvika kommun verkar ett 70-tal hälsoinspiratörer med att inspirera till hälsa, genom att bland annat upplysa om den friskvårdspeng på 1000 kronor som medborgarna har rätt till. Också många företag ger friskvårdscheckar till sina medarbetare. En undersökning har exempelvis visat att fyra av fem anställda inom IT får stöd att träna av sin arbetsgivare, på eller utanför arbetet. Drygt hälften av de anställda svarar att deras arbetsgivare uppmuntrar dem att träna på deltid.
Dessa insatser är dock timida jämfört med Pekkaniskas program. Ett exempel som borde vara intressant för många arbetsgivare i Sverige är staden Irving i Texas. Lokalpolitiken i Irving präglas av inte bara av stark fokus på att skapa goda möjligheter för växande företag utan också på att främja de offentligt anställdas välbefinnande. År 2009 lanserades nämligen en ovanlig och innovativ hälsosatsning i arbetet under titeln ”Irving Wellness Incentive Now”, eller ”I WIN”. Enligt en lokaltidning i staden hade mer än hälften av stadens offentligt anställda fyra år senare kommit att delta i programmet, som möjliggjort för dem att tillsammans tappa närmare två ton i vikt. Den enkla innovationen är att liksom Pekkaniska betala medarbetarna för hälsofrämjande aktivitet.
Det frivilliga programmet går ut på att medarbetarna varje år genomgår en hälsoundersökning, där blodtryck, kolesterolnivå, kroppsfett och andra hälsoindikatorer följs upp. Som del av testet ingår också att springa 300 meter, göra armhävningar, sit-ups, bänkpress och liknande övningar. De medarbetare som fram tills nästa år via sunt leverne och motion förbättrar sin hälsa får hälsopoäng, vilka översätts till bonusutbetalningar. Poäng kan också samlas genom att vaccinera sig, delta i preventiv vår, idrotta, medverka i filantropiska vandringar och närvara vid korta utbildningar om hälsa som staden anordnar. Totalt kan hälsobonusen uppgå till 150 amerikanska dollar, alltså ca 1000 kronor, per månad. Staden beräknar att hälsoarbetet kommer att spara skattebetalarna 25 miljoner dollar under de kommande 25 åren. Under de tre senaste åren har Irving fått en topp‑rankning som en hälsofrämjande arbetsplats samt prisats av bland annat amerikanska hjärtassociationen. Kanske finns skäl för svenska arbetsgivare, inte minst i offentlig sektor, att liksom Irving ge bonusar till de medarbetare som följer upp och förbättrar sin hälsa?
Americantowns.com (2009). “Health And Wellness Program Helps Irving Earn Recognition From American Heart Association”, 2009-10-01.
Computer Sweden (2013). “Så många it-anställda får träna på arbetstid”, 2013-01-17.
Corren (2013). ”Kommunanställda cyklar med avdrag”, 2013-05-15.
Dalarnas Tidningar (2013). “Vill att kommunanställda ska få upp ögonen för friskvård”, 2013-09-07.
Dallas Business Journal (2013). ”2013 Healthiest Employers: City of Irving”, 2013-03-22.
Irving Rambler (2012). “Irving saves money with innovative health care program”, 2012-10-07.
—
Nima Sanandaji, Tekn. Dr. och Stefan Fölster