Så skapade Solna bäst företagsklimat i landet

Hög andel sociala problem, tät bebyggelse, genomkorsad av två motorvägar och flera miljonprogramsområden. Det är en beskrivning av Solna, och det låter inte som givna förutsättningar för en kommun att skapa det bästa företagsklimatet. Mycket riktigt hade Solna under 1970- och 80-talen problem med utflyttning, arbetslöshet och sociala problem.

Idag rankas Solna år efter år som den kommun som har bäst företagsklimat. Det är inte den enda kategori där de ligger i topp – Solna har också hamnat i topp när det gäller kompetens, tillväxt, byggande, bruttokommunalprodukt och effektivitet. Förutsättningen för alla framgångar har varit ett politiskt ledarskap som beslutade sig för att föra Solna till toppen.

Solna hade också vissa grundläggande goda förutsättningar, i form av en tradition av småföretagande, utbildning och regementen. Ändå var det en kriskommun på 1980-talet där inget byggdes och invånare flyttade ut, särskilt de med utbildning. Så sent som 1997 tvingades kommunen till en unikt stor skattehöjning på 1,45 kronor.

Idag har Solna lägst kommunalskatt av alla kommuner i Stockholms län, och den har sänkts från 17,58 till 17,12 kronor den senaste mandatperioden. I Solna utförs 70 procent av äldreomsorg och barnomsorg av privata aktörer. Solna kommun har således också lägst antal anställda per 1000 invånare av alla kommuner.

Arbetslösheten är 2,8 procent, betydligt lägre än såväl Stockholms som landets genomsnitt. Bland utrikes födda är arbetslösheten 4,6 procent, mot Stockholms län 6,9 procent och genomsnittet för landet 8,2 procent. Sedan 2004 har befolkningen i Solna vuxit snabbast i landet, jämsides med Lomma.

När företagen själva får motivera varför de anser att företagsklimatet är så gott, lyfter de bland annat fram kommunens engagemang för företagande och den öppna dialogen. Det senaste året har attityden till företagande i Solnas skolor särskilt förbättrats. Annars tillhör skolorna det som behöver förbättras, för resultaten är mediokra trots högst skolpeng i länet.

Hur kunde skutan vändas från kris till succé? Nyckeln var företagande. Alla processer för godkännande av etableringar och byggande effektiviserades. Nackdelen med en motorväg vändes till en fördel – närhet till Arlanda. Idag finns en mängd huvudkontor i Solna: JM; Skanska, Coop, ICA, Canon, HP, Eniro och GlaxoSmithKline.

När företagen strömmade in gjorde nya invånare det också – liksom skatteintäkter. Så skulle antagligen alla kommuner vilja ha det, men det sker inte överallt. Hur kunde Solnas politiker lyckas? I hög grad leddes arbetet med vändningen av kommunstyrelsens ordförande Anders Gustâv (m), men det fanns fler förtroendevalda och ledande tjänstemän som gjorde avgörande insatser.

Framgångsfaktorerna framhålls av Solnas politiker som relativt enkla och präglade av sunt förnuft. Kommunen genomförde en noggrann analys av möjligheter, styrkor, hot och svagheter – och den fick verkligt genomslag i politiken. Majoriteten var enig i samtliga frågor och förmådde att prioritera. De olika målen har konkretiserats i tydliga program. Det politiska ledarskapet är tydligt och lämnar stor frihet för ledande tjänstemän och ställer tydliga krav på leverans.

Men det första steget var att locka företag genom enkla processer. Etableringarna ledde till fler invånare, en växande ekonomi och låg arbetslöshet. Den som idag åker längs E4 ser en stor mängd företag, men också byggande av nya bostäder som följd.