Reforminstitutet sammanställer reformer som genomförs i Sverige, utreds eller föreslås utifrån en indelning enligt reformers betydelse för tillväxt och sysselsättning samt förankring i forskningslitteraturen. Denna sammanställning börjar i en mer omfattande form från 2013.
För tidigare år från 2007 finns en något enklare sammanställning av genomförda svenska reformer som direkt inverkar på företagsklimatet. Reformer som verkar indirekt genom bättre utbildning, forskningsmiljö, stabila statsfinanser är däremot inte med från 2007-2012 även om de är nog så viktiga.
Från 2013 inkluderas reformer som har betydelse för sysselsättning och tillväxt, även sådana som sker genom utbildningssystemet eller andra politikområden. Denna kartläggning görs för 7 olika kategorier:
1. Beslutat av Riksdagen (enligt Riksdagens redovisning av ”lagar och förordningar” samt ”omröstning och beslut”).
2. Propositioner (Enligt Riksdagens sammanställning av ”propositioner och skrivelser”).
3. Offentliga utredningar (enligt Statens Offentliga Utredningars publiceringslista).
4. Allianspartiers nya förslag (enligt beskrivningen på respektive partis hemsida under ”nyheter”).
5. Socialdemokraters nya förslag (enligt beskrivningen på partiets hemsida under ”nyheter”).
6. Miljöpartiets nya förslag (enligt beskrivningen på partiets hemsida under ”nyheter”).
7. Vänsterpartiets nya förslag (enligt beskrivningen på partiets hemsida under ”nyheter”).
För att räknas som reformförslag under kategorierna 3-7 måste förslag vara konkreta. Målformuleringar, eller förslag om ”mer samordning” räcker inte. Ibland kan förslag förekomma i flera steg. Till exempel apoteksavregleringen, har gjorts i flera steg. Huvudprincipen är att reformen bara tas upp en gång, om inte efterföljande steg är väsentliga utvidgningar. Utredningar lämnar ofta många förslag som kan buntas ihop i kartläggningen, t.ex. Pensionsåldersutredningens förslag beskrivs som ”höjda pensionsåldrar”. Förslag som nämns mycket övergripande eller kort i t.ex. en budgetproposition men kräver en senare egen proposition tas inte med i sammanställningen. Likaså tas reformer inte med som Riksdagen beslutar om, men som skall införas om många år, och som påverkas av kommande Riksdagsbeslut innan faktiskt införande.
Exkluderade från kartläggningen är än så länge Sverigedemokraternas förslag.
Myndigheters regeltillämpning spelar också stor roll, men fångas inte av lagstiftning om reformer. Trots dessa reservationer ger kartläggningen av svenska reformer ett så tydligt mönster över åren, att det knappast skulle påverkas av ändringar i tillvägagångssätt.
Reformerna graderas i två dimensioner, enligt Reforminstitutets bedömning utifrån forskningslitteraturen:
1. Betydelse för tillväxt och sysselsättning: stor betydelse (5), viss betydelse (4), ringa betydelse (3) , svag negativ betydelse (2) och stark negativ betydelse (1).
2. Är reformen evidensbaserad? Hur förankrat är reformens effekt i vetenskaplig forskning? Alternativt, är reformen upplagd så att framgång kan mätas? I hög rad evidensbaserad (5), i viss mån evidensbaserad (4), inte evidensbaserade (3), i viss konflikt med forskningslitteraturen (2), och i strid med forskningslitteraturen (1).
Kartläggning av nya reformer och reformförslag under 2013
Reformer av företagsklimatet 2007-2012:
Reformer av företagsklimatet med stor betydelse >>
Reformer av företagsklimatet med viss betydelse >>
Reformer av företagsklimatet med oklar betydelse >>
Reformer som ökade företagens kostnader (men har andra syften) >>