Ett dynamiskt samhälle behöver arenor där nya lösningar kläcks och utvecklas, där perspektiven i debatten vidgas och gränser tänjs. Reforminstitutet skall uppmärksamma innovativa lösningar på Sveriges utmaningar. Möjliga reformförslag skall mejslas ut som för Sverige framåt i en tid av snabb teknisk utveckling och globalisering. Reformförslagen skall vara evidensbaserade och förankrade i relevant vetenskap.
Effektiva, innovationsfrämjande och inkluderande samhällsinstitutioner är avgörande för ett lands utveckling. Kontrasterna mellan exempelvis Grekland och Schweiz illustrerar detta väl. Senare års forskning poängterar även att institutioner ständigt behöver vidareutvecklas för att fortsätta att ge goda resultat.
Sverige har i många avseenden bättre fungerande institutioner än många länder. Trots detta finns det gott om utmaningar. Arbetslöshet bland ungdomar och nya svenskar, utbildningssektorns sluttande plan och välfärdssystemens tillkortakommanden är bara några exempel.
Att ligga i framkant med reformer har också ett vidare syfte. Världen står inför en ännu snabbare teknikutveckling och globalisering än vad som redan skett. Självkörande bilar, distanssjukvård eller ny klimatteknik är bara några exempel på förändringar som kräver andra lagar, regler och organisation. I själva verket kan framåtblickande reformer stimulera en snabbare och bättre utveckling.
Reforminstitutet skall inte bara vara en idéspruta. Reformer skall vara evidensbaserade. Institutet skall därför också vara en kunskapsbas för de vetenskapliga beläggen för olika reformers framgångar. Reforminstitutet är oberoende. Den finansieras till en början av Stiftelsen Fritt Näringsliv, men kan få flera intressenter.
I andra länder finns åtskilliga förebilder för Reforminstitutet. London har den högsta frekvensen av policyinriktade tankesmedjor. De politiska partierna använder ofta deras förslag och analyser. Ett exempel är Policy Exchange i London som finansieras med bidrag från företag, men har rykte om sig att värna sitt oberoende. Det fokuserar på utarbetade reformförslag inom områden som arbetsmarknad och socialförsäkringar
Ett annat exempel är ett institut som heter just Reform, och har fokus på konkreta reformförslag i offentlig sektor
Englands äldsta marknadsorienterade tankesmedja heter Institute for Economic Affairs
I Tysklandfinns en rad stora policy-orienterade tankesmedjor som med viss oberoende står partierna nära. De startades efter andra världskriget, delvis med statligt bidrag för att främja demokratiska processer, men spelar idag en stor roll för reformer. Här är ett exempel från Hans Boeckler stiftelsen som står socialdemokraterna nära.
Liberales Institut tillhör Liberalernas stiftelse Friedrich Nauman Stiftung. Deras publiceringssida som ger en bra bild av verksamheten.
I Tyskland finns också ett antal stora organisationer som kallar sig think tanks, men egentligen är mer forskningsinstitut. Till dessa hör Bertelsman och Kieler Weltwirtschaftsinstitut. Det har även uppstått en hel rad regionala think tanks. Här är ett exempel, Stiftung-NV i Nord-Rhein Westfalen. Den är policyorienterad och framtidsinriktad, ganska mainstream med viss betoning av näringslivsfrågor.
Ett annat exempel är Berlin-Manhattan Institut für Unternehmerische Freiheit, ganska litet än så länge, och lite svagt när det gäller detaljerna i reformförslagen:
Economic Forum Deutschland ser sig mer som en plattform för olika näringslivsorienterade think tanks och arrangerar konferenser och seminarier där dessa och företagare och politiker möts:
I Österrike och Schweiz spelar de partianknutna tankesmedjorna en mindre roll, men i övrigt är bilden snarlik den i Tyskland. Ett intressant exempel är Avenir Suisse, ett Schweiziskt policyinstitut med en intressant framtidsinriktning:
I USA finns en uppsjö av policyinriktade tankesmedjor. Två av de största är American Enterprise Institute och Peterson Institute for International Economics.