När den svenska entreprenören Niklas Zennström och dansken Janus Friis grundade Skype 2003 valde de att förlägga utvecklingen till grannlandet Estland. Då hade det bara gått tolv år sedan Estland befriats från Sovjetisk ockupation. Sedan dess har utvecklingen fortsatt i snabb takt. På kort tid har Estland gått ifrån att ha uråldriga telefonlinjer och en planekonomi i fritt fall till att bli världsledande inom både företagsklimat och IT-infrastruktur.
En förklaring till den snabba utvecklingen är att den offentliga sektorn uppmuntrat olika IT-baserade lösningar som entreprenörer utvecklat. Redan år 2002 betalades exempelvis 40 procent av parkeringsavgifterna i huvudstaden Tallin via ”m-parking”, där betalningen sker via mobiltelefonen. Idag är Estland unikt i att den stora merparten av parkeringsavgifterna i landet betalas via ”m-parking”. Systemet har snabbt börjat sprida sig till också andra delar av världen.
Även andra IT-baserade lösningar från Estland anammas idag i omvärlden. Ett exempel är ”e-Cabinet”, ett verktyg som utvecklats för att tillåta den estniska regeringen att strömlinjeforma sina möten. Det framgångsrika verktyget har spridit sig till regeringar i Finland, Qatar och Oman under senare tid.
Ett ytterligare exempel berör digitala ID kort. Den estniska staten erbjuder idag runt 600 e-tjänster till sina medborgare. Företag kan utnyttja hela 2 400 online-baserade tjänster. Utgångspunkten i systemet är att myndighetsärenden som skattedeklaration ska skötas så smidigt som möjligt tack vare den moderna informationstekniken. För att möjliggöra informationsutbyte mellan invånare och staten har ett avancerat system med digitala ID kort. Korten kan utnyttjas inom sjukvården, för elektroniska banktjänster och shopping samt för att skriva kontrakt.
Andra regeringar runtom världen har försökt skapa liknande system, men haft mer begränsad framgång. Den tidigare regeringen i Storbritannien spenderade som exempel motsvarande nära fyra miljarder kronor på att ta fram elektroniska ID kort. Det kritiserade projektet skrotades 2010 i samband med regeringsskifte. Regeringar runtom världen är idag intresserade av att införa egna varianter av Estlands elektroniska ID kort. Den estniska regeringen har dock redan tjuvstartat, genom att erbjuda medborgare i andra delar av världen möjligheten att ta del av estniska ID kort och bli ”satellit Ester”.
Det återstår att se om Estlands regering lyckas addera tio miljoner satellit Ester till sin existerande befolkning av 1,3 miljoner. Däremot är det tydligt att landets fokus på e-lösningar har gjort det möjligt att hantera den offentliga byråkratin på ett smidigt sätt. Kanske är det dags också för Sverige att dra inspiration av förändringarna i vårt grannland i öst?
Nima Sanandaji
Läs mer
e-Estonia (2013). “Top 5 Technology Transfers from e-Estonia”, 2013-03-15. http://e-estonia.com/top-5-technology-transfers-e-estonia/
Rannu, R. (2003). ”Mobile Services in Estonia”, Policy Analysis No 2, PRAXIS Center for Policy Studies. http://siteresources.worldbank.org/EXTEDEVELOPMENT/Resources/Praxis_Estonia_m-gov.pdf?resourceurlname=Praxis_Estonia_m-gov.pdf
The Economist (2014). “Estonia takes the plunge”, 2014-06-28. http://www.economist.com/news/international/21605923-national-identity-scheme-goes-global-estonia-takes-plunge