Först kommer ingen buss. Sedan kommer tre i klump. Denna för kollektivtrafikanter välbekanta situation kan snart vara ett minne blott, tack vare en kreativ KTH-forskare i Stockholm.
Transportforskaren Oded Cats vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Den tekniska utvecklingen har gjort det enklare för bussar att hålla tiden. Datorsystem som håller reda på var bussarna befinner sig vid en viss tidpunkt, och jämför detta med tidtabeller, kan smidigt ge information till chaufförerna om de bör snabba upp eller köra lite långsammare för att komma fram i tid. Tekniken bygger på att en liten datorskärm i bussen visar siffror med minus- eller plustecken. Dessa indikerar om bussen befinner sig före eller efter tidtabellen. Siffran +1 betyder exempelvis att chauffören ligger en minut före och bör köra lite långsammare.
Transportforskaren Oded Cats vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har kommit på den enkla idén att utnyttja samma system för ett annat ändamål: att jämföra bussens läge med andra bussar i trafiken.
Många som färdas i kollektivtrafiken har upplevt att bussar ibland klumpar ihop sig, framförallt i storstädernas trafiknät. Under lång tid kommer ingen buss, och när en väl passerar stationen följs den av flera andra bussar tätt inpå. De väntetider som detta leder till har negativa konsekvenser för både individer och samhällsekonomin. Dessutom skapas en osäkerhet kring resetider, vilket gör det svårare för människor att planera sina resor.
Men att bussar klumpar ihop sig leder också till att bussar som egentligen kör enligt tidtabell får svårt att hålla tiden. Passagerarna hoppar nämligen av och på den buss som befinner sig längst fram, och försenar denne liksom bussarna bakom.
Forskaren Oded Cats har kommit på den enkla idén att datorskärmarna i bussarna kan användas för att indikera avståndet till nästa buss istället för förhållandet till tidtabellen. Säg till exempel att en serie bussar förväntas köra med fem minuters mellanrum på en runda. Om avståndet mellan en av bussarna och bussen framför är sex minuter, medan det till bussen bakom är fyra minuter, visas siffran -1. Det betyder att busschauffören bör köra lite snabbare, för att minska tidsgapet till bussen framför med en minut. Då kan de tre bussarna anlända med 5 minuters mellanrum, så att den genomsnittliga väntetiden minskar något. Busschauffören kan då optimera sin körning baserat på såväl information om tidtabellen som om avståndet till andra bussar.
I slutet av 2011 testades det nya system som Cats och hans kollegor utvecklat på en av stombusslinjerna i Stockholms innerstad. Den innovativa lösningen var enkel att installera, eftersom den byggde på att utnyttja existerande teknik på annorlunda sätt.
Försöket ledde till att väntetiden för passagerarna minskade med tio procent, medan det blev hela 50 procent jämnare spridning av passagerarna på bussen. Trots att förarna nu försökte fokusera mer på avståndet till andra bussar höll de tidtabellen bättre. Den jämnare passagerarspridningen ledde nämligen inte bara till att fler fick sittplatser, utan också till att tiden som bussarna stod still vid hållplatserna minskade.
Förhoppningsvis kan denna enkla samhällsinnovation sprida sig också till andra busslinjer och bidra till smidigare resor. Med tanke på att lagstiftningen öppnat upp för konkurrens inom bussbranschen finns möjlighet att se fler exempel på nytänkande för en service som är viktig av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl, men som inte alltid fungerar på bästa sätt. Liknande smarta sätt att minska väntetider utifrån när tjänster faktiskt levereras, snarare än när de är planerade att levereras, kan i förlängningen appliceras på en rad andra områden.
Nima Sanandaji