Superdatorn Watson vann nyligen den amerikanska versionen av frågesportprogrammet Jeopardy. Nästa steg kan bli att den räddar människoliv.
Många av de innovationer som idag driver vårdens utveckling handlar om att bättre utnyttja informationsteknikens möjligheter. Trots allt handlar vården lika mycket om att hantera information och dokumentation, som att faktiskt behandla patienterna.
Om två samhällsinnovatörer kan förverkliga sin vision kan superdatorer i en nära framtid spela en viktig roll inom sjukvården. Lori Beer, vice vd vid det amerikanska sjukvårdsföretaget Wellpoint, presenterade förra sommaren ett samarbete med teknikentreprenören Manoj Saxena. Saxena har fått utmaningen att marknadsföra IBM:s nya framtidsprojekt – superdatorn Watson.
Watson, som fått sitt namn efter IBM:s första vd Thomas J Watson, är så pass välutvecklad att den snabbt kan finna svaret på avancerade frågor som ställs till den. Genom att kombinera snabb processorkraft med omfattande kunskapsdatabaser och en avancerad språkalgoritm vann datorn nyligen den amerikanska versionen av frågesportprogrammet Jeopardy, i konkurrens med två av programmets främsta rekordhållare.
För att en teknisk innovation också ska bli en samhällsinnovation måste man hitta bra sätt att utnyttja teknikens potential. Och Manoj Saxona såg att Watsons talang skulle kunna vara värdefull inom vården. Genom att kombinera information om patienters tidigare medicinska historia med den senaste kunskapen inom vården kan datorn hjälpa läkarna identifiera de mest lämpliga behandlingarna.
Vårdföretaget Wellpoint insåg också fördelarna av att kunna arbeta med superdatorn. Trots allt fördubblas kunskapen inom forskningen vart femte år, vilket gör att läkarna har svårt att ha hålla jämna steg med utvecklingen. Genom att länka samman läkarnas kunskaper och erfarenheter med superdatorns analytiska förmåga hoppas Wellpoint lyfta kvaliteten på framtida vård.
Redan idag finns så kallade medicinska beslutsstödjande system, datorprogram som hjälper läkarna att ställa rätt diagnoser. Ett framgångsrikt exempel är programmet ”Isabel”, som togs fram av föräldrarna Jason och Charlotte Maude när deras dotter i slutet av 1990-talet var nära att dö på grund av att hon fick en felaktig diagnos.
Istället för att stämma sjukhuset för felbehandling valde makarna Maude, som båda arbetade som finansanalytiker, att lansera företaget Isabel Healthcare. Tillsammans med läkaren Padmanabhan Ramnarayan utvecklade de programmet Isabel, som lanserades 2002. Vetenskapliga studier visar att programmet, som utnyttjas i USA, Storbritannien och en rad andra länder, ökar förmågan att ge patienterna en korrekt diagnos.
Isabel bygger på att läkarna manuellt matar in information till datorprogrammen, medan superdatorn Watson skaffar sig information på egen hand. Om satsningen på Watson blir en framgång kan datorer som självständigt kan läsa och förstå text från patientjournaler snart underlätta vården. Genom att minska felbehandlingar och snabba på diagnosticering kan superdatorerna rädda liv samtidigt som de möjliggör bättre hushållning med medel inom vården.
Läs mer:
Carlson, J, M Abel, D Bridges och J Tomkowiak (2011). ”The impact of a diagnostic reminder system on student clinical reasoning during simulated case studies”, Simul Healthc, 6: 11-7
The Seattle Times (2011). ”IBM putting Watson to work in health insurance”, 2011-09-11
Wall Street Journal (2011). ”WellPoint’s New Hire. What Is Watson?”, 2011-09-12