Ett modernt skattesystem är en viktig anledning till att Azerbajdzjan, trots auktoritär regim och utbredd korruption, är ett av världens mest framgångsrika reformländer.
Sedan självständigheten som följde på Sovjetunionens fall 1991 har Azerbajdzjan präglats av en rad problem. Landet har fortfarande en auktoritär regim och omfattande korruption.
Men Azerbajdzjan har på senare år också varit en av världens snabbast växande ekonomier – 2006 var tillväxten över 30 procent. Utvecklingen har varit möjlig tack vare tillgångar på olja och gas, men landets marknadsreformer har också varit viktiga. En av dessa reformer var att införa ett välfungerande skattesystem.
Azerbajdzjan levde länge med ett ineffektivt system som var ett arv från Sovjetunionen. Regelbördan var tung för företagen, samtidigt som bristande tillit gjorde att många inte betalade in sina skatter. Landets skatteminister, Fazil Mammadov, fick den svåra utmaningen att modernisera systemet.
Mammadov visste att många i landet var kritiska till reformer, men insåg samtidigt behovet av nytänkande. Därför valde skatteministern att utveckla ett snabbt, flexibelt och effektivt skattesystem som vilade på modern informationsteknik.
I det arbetet fick han stöd av Natig Amirov, chef för avdelningen för ekonomisk analys vid skatteverket. Sommaren 2004 föreslog Amirov att skatteverket inte bara skulle datorisera sitt eget arbete, utan också öppna upp för skattebetalarna att deklarera och betala sina skatter via internet. Den senare reformen kan tyckas märklig i ett land med relativt låg utvecklingsnivå, men behovet av transparens är ovanligt stort i Azerbajdzjan. Genom att deklarera och betala in skatterna via datorn kan allmänheten nämligen undvika korrupta tjänstemän.
Det nya systemet har fungerat mycket väl. År 2009 hade antalet timmar som företagare i Azerbajdzjan behövde spendera på att hantera skattebyråkratin minskat till en tredjedel av vad den hade varit året innan dess. Det framgångsrika reformarbetet har också lyfts fram som ett föredöme av Världsbankens och International Finance Corporations ”Doing Business”-projekt.
På så sätt är reformen en inspiration också för länder som Sverige. Även här finns nämligen fortfarande potential att förenkla privatpersoner och företags kontakt med myndigheter genom ökad användning av internet. Förhoppningsvis lär det även Azerbajdzjans ledare en viktig läxa: Ett transparant styre fungerar långt bättre än att hålla fast vid det auktoritära styre och den och korruption som än idag lever kvar som ett arv från Sovjetunionen.
Läs mer:
Doing Business (2011). ”Doing Business 2011: Making a Difference for Entrepreneurs – Azerbaijan”.