Den amerikanska rymdstyrelsen NASA utnyttjar sedan länge potentialen hos vardagsuppfinnare genom att utlysa tävlingar och priser. Enligt NASAs chefsingenjör Robert Braun ger det ofta bättre innovationer till mycket lägre kostnader än genom vanliga forskningsanslag eller upphandlingar. Bara ett av många exempel är den nya astronauthandske som uppfanns av den arbetslöse ingenjören och tidigare segelmakaren Peter Homer, och som han fick pris för.
NASA är också en av många organisationer och företag som lägger ut olösta problem på InnoCentive och utfäster belöningar till den som lyckas knäcka det. InnoCentive bjuder i sin tur in alla intresserade att delta, och behåller själv en liten del av belöningen när det lyckas. Problemen som läggs ut rör allt ifrån ekonomi till kemi, men är konkreta och väl specificerade.
En viktig slutsats från InnoCentives verksamhet är att det finns en stor, och underutnyttjad, innovationspotential hos människor som varken är forskare eller ens arbetar i de fälten som problemen avser. När forskare vid Harvard Business School undersökte de tusentals problem som lösts via InnoCentive, upptäckte de att de bästa lösningarna i regel kom från utomstående som varken var forskare eller industrianställda inom fältet. Särskilt intressant var att många lösningar kom från kvinnor som inte arbetar inom fältet. Forskarnas slutsats är det speglar att många kvinnor inte får utveckla sin potential på sina arbetsplatser.
I Sverige är innovationspolitiken mycket inriktad på akademin och myndigheter. Det finns all anledning att involvera fler människor i innovativt arbete med initiativ liknande InnoCentive.