Under en fyra-års period från år 2000 till 2003 arbetade ett tidigare Reforminstitut för att utveckla kvalificerade policyförslag. Arbetet med reformförslagen utfördes av forskare och experter som anlitades för varje enskild rapport.
Under dessa år producerades ett 20-tal mycket gedigna och ambitiösa reformförslag som har spelat roll för utvecklingen av svenska socialförsäkringar, arbetsmarknadspolitiken och andra områden. Rapporterna kan laddas ner nedan.
 |
Reformera |
Lars Söderström och Mattias Lundbäck
Stor och Liten
Svenska sjukhus är bland de största i världen, trots att Sverige är ett litet och glest befolkat land. Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är inte bara störst i landet utan också ett av världens absolut största sjukhus. I denna utredning studerar författarna svenska och internationella forskningsrön kring
sjukhusstorlek och effektivitet. Syftet är att finna ett svar på frågan om det är en för- eller en nackdel att vi har stora sjukhus.
Genomgången pekar på att dagens sjukhus ofta är för stora. Författarna belyser behovet av att inom sjukvården tillämpa system som gynnar den mest ändamålsenliga strukturen. Enheternas storlek bör variera, men det bör vara ett resultat av en objektiv konkurrens där politikerna inte agerar som domare. Politikernas främsta uppgift är att sätta upp regler som präglas av några enkla, men kraftfulla principer.
Mångfalden av verksamheter som kännetecknar ett sjukhus betyder inte att allt måste ske i sjukhusets egen regi. Modellen borde istället vara att ett sjukhus består av många fristående vårdgivare som i samverkan kan erbjuda fullgod behandling. En utveckling mot specialisering och fler små sjukhus löser många av dagens vårdproblem. Vårdgallerian ersätter sjukhusfabriken.
Lars Söderström är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Mattias Lundbäck är ekon dr inom hälsoekonomi och ledarskribent på Svenska Dagbladet.
Läs studien här.
Niclas Berggren
Verktyg att välja
Utmaningen för den ekonomiska politiken är att undvika kortsiktighet och inflytande för särintressen. Dessa utmaningar är numera, efter reformeringen av budgetprocessen, lättare att hantera. Trots reformerna under 1990-talet behövs ytterligare åtgärder för att förbättra det ekonomisk-politiska beslutsfattandet.
I denna utredning presenteras en enkel och tillämpbar analysmodell – välfärdsmatrisen. Utgångspunkten för välfärdsmatrisen är att i högre grad än idag främja det långsiktiga allmänintresset, genom att gynna både välstånd och rättvisa. För att nå ett sådant mål krävs att beslutsunderlagen speglar en åtgärds samtliga effekter, inte minst de dynamiska aspekterna är väsentliga för att rätt kunna värdera en åtgärd. I utredningen understryks också att ett alternativ till en åtgärd är att inte vidta någon åtgärd alls.
Behovet av ett mer rigoröst institutionellt regelverk som omgärdar det ekonomisk-politiska beslutsfattandet är också stort. I utredningen presenteras några förslag till institutionella reformer som bland annat ökar möjligheten att fatta beslut som främjar långsiktigheten framför kortsiktigheten. Niclas Berggren är ekon dr och vice vd på Ratioinstitutet.
Läs studien här.
Helene Norberg
En ny sjukvård
Sjukvården har en central betydelse för enskilda människors trygghet och välfärd. Samtidigt är sjukvården också en viktig bransch som skapar arbeten och tillväxt. Att på bästa sätt tillvarata den kraft som finns i en sådan bransch är avgörande för både enskilda människor och Sveriges ekonomi och tillväxtförutsättningar.
Förändringstakten i svensk sjukvård har varit hög, särskilt under 1990-talet, men införandet av marknadsmekanismer i den förhärskande modellen ger inte tillräckliga förutsättningar för utveckling och kan dessutom slå fel.
En reform av sjukvården måste öppna för sektorns möjligheter att utvecklas samtidigt som tryggheten för var och en finns kvar med lika rätt till sjukvård för alla. I denna utredning lämnas förslag till en reform av hälso- och sjukvården som bryter upp dagens regionala monopol och ersätter dem med konkurrerande vård- och omsorgsföretag.
Helene Norberg visar hur det går att förena trygghet för medborgarna med långtgående valfrihet för både patienter och personal. Hon mejslar fram ett system som skapar möjligheter för vårdentreprenörer att tillvarata dynamiken och utvecklingskraften i denna kunskapsintensiva sektor, och därigenom få mer nytta av de satsade resurserna.
Helene Norberg är egen företagare och ekonomie licentiat
Läs studien här.
Mikael Sandström
En riktig skolpeng
Friskolereformen är omvälvande – både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Med den blev valfriheten plötsligt verklig för såväl elever och föräldrar som lärare. Olika pedagogiker och undervisningsmetoder har banat väg för nya sätt att arbeta som har blivit en vitamininjektion i en förstelnad struktur.
Möjligheten att välja parad med den ökade konkurrensen har bidragit till att många skolor med givna resurser ändå åstadkommer bättre resultat. Tyvärr begränsas rätten att välja av i vilken kommun man bor. Möjligheterna att bedriva skola varierar också stort från en kommun till en annan. Efter drygt tio år med
en kommunal skolpeng är det nu dags att bygga ut valfriheten och förbättra konkurrensen ytterligare med en nationell skolpeng.
Mikael Sandström ger en bakgrund till och utvärderar det system för skolpeng vi har idag. Han pekar på svagheter som dagens ordning uppvisar, och kommer till slutsatsen att problemen nästan helt kan avhjälpas genom en statligt finansierad
skolpeng. I utredningen beskriver Sandström innebörden av en nationell skolpeng och lämnar förslag till hur en övergång kan gå till. Mikael Sandström är ekonomie dr och verksam vid Industrins Utredningsinstitut.
Läs studien här.
Anders Johnson
Bör hela Sverige leva?
Det påstås att Sverige håller på att gå isär: å ena sidan de välmående storstads- och högskoleorterna, å andra sidan resten av Sverige.
Stämmer detta? Är det i så fall ett problem? Kan vi göra något åt det?
I denna bok tar Anders Johnson oss med på en resa genom hela Sverige. Vi besöker bland annat det övergivna gruvsamhället Laver, kommunikationsmetropolen Töreboda och den märkliga industribyn Östnor. Genom dessa besök levandegörs de resonemang om regionalpolitikens möjligheter och begränsningar. Boken berättar om befolkningsomflyttningar och regionalpolitik i ett långt historiskt perspektiv och om aktuella forskningsresultat som ställer många regionalpolitiska fördomar på huvudet.
Slutsats är optimistisk: Den tekniska och ekonomiska utvecklingen gör att människor får allt större möjligheter att bo, leva och arbeta där de vill. Det största problemet för regionalpolitiken är inte svårigheten att hitta svaret på ”den regionalpolitiska frågan”. Det största problemet är att kunna ställa rätt fråga.
Anders Johnson är skriftställare och har skrivit ett stort antal böcker om näringslivs- och samhällsfrågor, ofta i ett historiskt perspektiv.
Läs studien här.
Robert Gidehag och Henrik Öhman
Använd kraften!
Frågan hur allt färre skall försörja allt fler är högaktuell – inte bara i Sverige. Stora pensionsavgångar kommer inom en tioårsperiod att göra behovet av arbetskraft inom bland annat välfärdstjänsteområdet akut. Mängden arbete är emellertid också mycket central för tillväxten och välståndet i ett land, och avgör därmed hur väl samhället kan bära kostnader för till exempel
välfärdstjänster.
I denna utredning, som främst analyserar arbetsutbudet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, jämförs hur väl den totala arbetspotentialen utnyttjas i jämförelse med andra länder genom en så kallad AU-kvot. Jämförelsen görs också mellan kön, olika ålderskategorier samt svenskar/utrikes födda. Ett sådant mått är unikt i sitt slag eftersom det tar hänsyn till samtliga statistiska definitionsproblem inom arbetsmarknadsstatistiken och mäter hur mycket som faktiskt arbetas i förhållande till hur mycket som skulle kunna arbetas. Författarna genomför också ett antal simuleringar för att belysa vad det skulle betyda för arbetsmarknaden om olika grupper arbetade mer.
Analysen pekar på att det överlag finns brister i arbetsutbudet i Sverige. Dessutom visar den att vi idag arbetar betydligt mindre jämfört med för ett par decennier sedan. Utredarna föreslår en rad åtgärder för att fler ska välja att arbeta mer på marknaden. Ett av de mer centrala reformområdena är att öka specialiseringen i ekonomin genom att sänka skattekilarna så att en större del av det obetalda hemarbetet flyttas ut på den reguljära arbetsmarknaden.
Robert Gidehag är chefekonom på Handelns Utredningsinstitut.
Henrik Öhman är nationalekonom och utredare på Handelns Utredningsinstitut.
Läs studien här.
Niclas Damsgaard och Tobias Nilsson
Valfrihet på äldre dagar
En rad opinionsundersökningar pekar ut äldreomsorgen som den välfärdstjänst som är i störst behov av reformer. Så många som nio av tio uppger att de har dåligt förtroende för äldreomsorgen.
Även om utförandet av äldreomsorg ibland sker i privat regi, så är möjligheten att påverka utformningen eller välja bostadsort liten för den som är i behov av äldreomsorg. Kostnadsskillnader, olika former av finansieringslösningar och människors olika behov brukar förklara varför problemen att finna en långsiktig lösning ofta framstår som oöverstigliga.
Författarna benar emellertid ut många av de svårigheter som möter en reformator och pekar på två alternativa lösningar. Å ena sidan kan ett system med äldrepeng införas kommunalt och å den andra sidan kan en nationell äldrepeng införas. Bägge förslagen skulle dramatiskt förbättra den enskildes möjlighet att påverka sin situation på äldre dagar, men bara en nationell äldrepeng kan garantera äldre människors rätt och möjligheter att själv välja bostadsort inom och utom
den egna kommunen.
Niclas Damsgaard är doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Tobias Nilsson är doktorand i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.
Läs den online här.
Helene Norberg och Sofia Nerbrand
Vingarnas trygghet
Dagens arbetsmarknad ställer krav på flexibilitet, och i en föränderlig värld ligger den enda egentliga tryggheten i förmågan att hantera de omställningar som oundvikligen sker. En viktig komponent är kunskap, som ger den enskilda självförtroende och självtillit. Det är även centralt att kunna röra sig mellan olika arbetsuppgifter, arbetsgivare och arbetsplatser. Rörlighet på arbetsmarknaden är en förutsättning för god samhällsekonomi: låg arbetslöshet, hög ekonomisk tillväxt och sund strukturomvandling.
Helene Norberg och Sofia Nerbrand lägger i denna utredning fram förslag för att den enskilda ska få möjlighet att kunna välja mellan en rik flora av arbetsmarknadsrelaterade tjänster och för att hon ska kunna upprätthålla en hög anställningsbarhet och vara kvar på arbetsmarknaden. Reformförslagen innehåller tre delar: en utvecklingspeng, en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring samt ett individuellt utvecklingskonto. Dessa skulle bana väg för framväxt av nya aktörer, nätverk och lösningar.
Helene Norberg är ek lic i nationalekonomi och konsult i egen verksamhet och Sofia Nerbrand är utredare på Reforminstitutet.
Läs studien här.
Henrik Jordahl
Vad har hänt med de enskilda alternativen?
Sedan början av 1990-talet har möjligheten av att själv välja skola, vård och omsorg förbättrats avsevärt. Det har lett till en framväxt av enskilda alternativ, som vid sidan av den offentliga välfärdsproduktionen, erbjuder medborgarna alternativ och möjligheter till direkt inflytande över verksamheten. En omfattande debatt har kretsat kring mångfalden av välfärdstjänster. Inte minst på skolans område diskuteras vilka effekter som friskolorna har på kommunala skolor, som de konkurrerar med. Omfattningen av de privata alternativen är dock inte så stor som debatten kan ge intryck av.
I rapporten har Henrik Jordahl (fil dr i nationalekonomi och verksam vid Uppsala Universitet) analyserat data från Statistiska centralbyrån för att kunna peka på hur de enskilda alternativen utvecklats sedan 1995. Jordahl redovisar utvecklingen för barnomsorg, skola, äldre- och handikappomsorg, hälso- och sjukvård, omsorg om personer med utvecklingsstörning samt individ- och familjeomsorg. Slutsatsen är att de inte har skett en valfrihetsrevolution inom välfärdssystemen. En övervägande del av all välfärdstjänsteproduktion sker fortfarande i offentlig regi.
Henrik Jordahl är fil dr i nationalekonomi och är verksam vid Uppsala universitet.
Läs studien här.
Nils-Eric Sandberg
Vad innebär marknadshyror?
Är det självklart att marknadshyror leder till högre hyror i Stockholm? Den 60-åriga hyresregleringen har skapat en skev bostadsmarknad. På vissa orter står lägenheter tomma och kommunerna får statliga bidrag för att riva lägenheter så att hyresläget kan hållas uppe. I storstäderna är bostadsbristen skriande och många är beredda att betala avsevärt högre hyror än dagens för sitt boende. Regleringen håller på att utrota hyresrätten i storstadsregionerna. Med marknadshyror kommer hyrorna att sjunka på vissa platser och stiga på andra. Priserna kommer att variera kraftigt mellan stadsdelar och till och med i samma hus. Vad skulle egentligen marknadshyror innebära?
Nils-Eric Sandberg är frilansskribent och har på Reforminstitutets uppdrag skrivit rapporten Vad innebär marknadshyror? som belyser vad marknadshyror är. Syftet med studien är att försöka analysera begreppet, diskutera en rad missförstånd om marknadshyror, och visa hur en marknad med hyror konkret kan fungera.
Läs studien här.
Mats Ekelund
Framtidens läkemedelsfinansiering
En rad innovativa läkemedel har under senare år introducerats på den svenska läkemedelsmarknaden. I många fall har de nya läkemedlen givit människor högre livskvalitet och förbättrad hälsa. Samtidigt har utvecklingen medfört kraftigt ökade utgifter. För att medborgarna även i framtiden skall kunna ta del av medicinska framsteg är en omfattande reformering av läkemedelsförmånen nödvändig.I Framtidens läkemedelsfinansiering beskrivs hur finansieringen kan säkras genom att dagens läkemedelsförmån omvandlas till en obligatorisk offentlig läkemedelsförsäkring. Egenbetalningen ökar samtidigt som medborgarna skyddas mot höga engångskostnader och låginkomsttagare kompenseras för de nya försäkringspremierna. Förslaget innebär också en större valfrihet genom att den enskilde ges möjlighet att välja nivå på självrisk och månatlig premie.Förutsatt ökad information till konsumenter om olika läkemedels effekter bör det även bli möjligt att köpa fler läkemedel utan recept för att underlätta egenvård och minska kostnaderna för restid och läkarbesök. Mats Ekelund är fil dr i nationalekonomi, och hans avhandling handlar om konkurrens och innovationer på den svenska läkemedelsmarkanden.
Läs den online här.
Helena Eklund och Robert Gidehag
Friköp hyresrätten!
Den svenska bostadsmarknaden är i obalans. På vissa orter är bostadsbristen skriande och leder till långa köer och svarta marknader. Trots detta minskar beståndet av hyresrätter. På andra platser flyr människor den dyra hyresrätten till förmån för ett väsentligt billigare radhusboende. Obalansen orsakas av en långtgående reglering av marknaden för hyresrätter.
Ett bostadspolitiskt mål är att minska segregering och hyresregleringen har använts som ett medel för att nå målet. I denna skrift påvisas att målet inte har uppnåtts. I Stockholms innerstad har en svart marknad för hyresrätter vuxit fram som sätter hyresregleringen ur spel.
Finns det då inga vägar ut ur detta bostadspolitiska haveri? Denna skrift drar upp riktlinjerna för hur en mjuk övergång till marknadshyror kan se ut.
Helena Eklund är samhällsplanerare med inriktning mot nationalekonomi. Hon arbetar som utredare på Handelns Utredningsinstitut. Robert Gidehag är nationalekonom och chefekonom på Handelns Utredningsinstitut.
Läs studien här.
En sjuk försäkring i behov av friskpeng
Stefan Fölster, Robert Gidehag och Thomas Norén
Allt fler svenskar är sjuka, och det blir allt vanligare med långvarig sajukdom som dessutom ofta slutar i förtidspensionering. Den stigande sjukfrånvaron är ett samhällsproblem som angår oss alla, och som därför kräver åtgärder som på allvar tar itu med de stora brister som dagens sjukförsäkring uppvisar. Inte minst för kvinnorna och de lite äldre, som i högre grad än andra är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom, behövs förändringar. Sådana förändringar skall utformas så att de ger varje enskild människa chansen att bli frisk igen och komma tillbaka till arbetslivet.
Friskpengen som föreslås i denna bok har en ambition som sträcker sig längre än att bara ersätta inkomstbortfallet vid sjukdom. Friskpengen innebär en förenkling av dagens svåröverblickbara system och ger de verktyg som behövs för att förebygga sjukdom och för att rehabilitera dem som ändå blir sjuka på bästa möjliga sätt.
Läs studien här.
Att lyckas med välfärdsreformer : Erfarenheter, strategier och förutsättningar
Tommy Möller
Reformer handlar kort och gott om samhällsförändringar till det bättre. Ändå stöter det ibland på patrull. Vad krävs för att reformer av välfärdsstaten ska lyckas?
Genom att botanisera såväl teori som erfarenheter från ett tiotal länder söker docent Tommy Möller finna strategier och förutsättningar för att förändringar ska bli uppskattade och bestående. Framför allt de reformer som genomförts i den offentliga sektorn i Sverige under 1990-talet sätts under lupp.
Läs studien här.
Katekes för reformvänner – väck inte den björn som sitter i båten
Ander Johnson
Ofta möter reformer motstånd. Särskilda hinder för nydanande förändringar är rädsla, inskränkthet, egenintresse, osynlighet, medievridning och byråkrati. Vi har alla hört invändningarna: Sitt ner i båten. Väck inte den björn som sover. Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Det typiska är nämligen att nackdelarna inträffar på kort sikt och drabbar en identifierbar grupp, medan fördelarna inträffar på längre sikt och berör fler människor på ett sätt som är svårare att förutsäga.
Anders Johnson går igenom erfarenheterna av ett tiotal lyckade reformer som till en början fått hård kritik, men som med tiden har uppfattats som framgångsrika av de flesta. Han belyser särskilt valfrihetsrevolutionen inom den offentliga sektorn och Sveriges framväxt som en av världens främsta telenationer.
Läs studien här.
|
Reformtankar |
| 4 | Hur fria är universiteten Docent Anne-Marie Pålsson har på Reforminstitutets uppdrag skrivit en förstudie om hur universiteten och högskolorna kan reformeras för att öka mångfalden och effektivisera den högre utbildningen. Public choice-teorin används som utgångspunkt för diskussionen och särskild uppmärksamhet ägnas åt att visa hur förändringar i incitamentsstrukturen kan ändra drivkrafter hos de olika intressenter som omger våra lärosäten.Pålsson pekar på hur marknadens krav bättre kan tillgodoses om universiteten och högskolorna öppnas för konkurrens och ökad avgiftsfinansiering. Avsikten är att minska politikernas och de akademiska lärarnas makt för att stärka studenternas ställning och öka kvaliteten. Läs studien här. |
| 3 | Opinionsundersökning: Svenskarna vill ha förändring Läs mer-> |
| 2 | Gunnar Wetterberg lämnar förslag till en ny arbetsmarknad i sin förstudie till Reforminstitutet. Det är en idéskrift som inspirerar till vidare tankearbete. Genom lagstiftningen griper staten väldigt tydligt in på arbetsmarknadens område, men även skattestystemet och socialförsäkringarna påverkar marknadens funktionssätt. Wetterberg resonerar om lönebildningen, den arbetsmarknadspolitiska röran, om utbildning och om invandrares ställning på arbetsmarknaden. Gunnar Wetterberg – Mot en reformagenda för arbetsmarknaden |
| 1 | Stefan Fölster har skrivit en förstudie som visar på en väg mot en reformagenda för socialförsäkringarna. I förstudien diskuteras de nya förusättningarna för socialförsäkringarna med en kort tillbakablick på de syften och motiv som fanns för de socialförsäkringar vi har idag. En slutsats som dras är att det går att skapa effektivare socialförsäkringar utan att det nödvändigtvis måste leda till ökade klyftor. Stefan Fölster – Mot en reformagenda för socialförsäkringar |