Med enkla metoder lyckades läkaren Jody Crane och hans kollegor drastiskt minska väntetiderna på Mary Washington-sjukhusets akutmottagning. Nu börjar Cranes idéer att spridas inom svensk sjukvård.
2003 var situationen så illa på Mary Washington-sjukhuset i den amerikanska delstaten Virginia att hela 14 procent av de patienter som kom in valde att lämna sjukhuset innan de träffat en läkare. Detta eftersom väntetiderna helt enkelt var orimligt långa.
Jody Crane, läkare och verksamhetsansvarig vid sjukhuset, insåg att problemet berodde på att akutmottagningen hade utvecklats till en flaskhals. En kväll i slutet av 2003 upptogs exempelvis hela 44 av de 50 akutbäddarna av patienter som väntade på att överföras till andra delar av sjukhuset, vilket ledde till att det bara fanns 6 bäddar kvar där akutmottagningens personal faktiskt kunde behandla patienter. I väntrummet satt 75 personer.
Genom att utgå från så kallat Lean-tänkande lanserade Jody Crane och hans medarbetare strategin ”akutmottagning utan väntetid”. Akutmottagningar har avancerade arbetsprocesser som är designade för personer med just akuta besvär. Men Jody och hans medarbetare insåg att många av de patienter som sökte sig till mottagningen inte hade särskilt akuta besvär. Den enkla reform som infördes gick ut på att behandla dessa patienter som i en traditionell läkarmottagning – alltså snabbt diagnostisera och behandla dem, och därefter antingen skicka hem dem eller vidare till andra delar av vården.
I nästa steg satte Jody Crane ihop en större interdisciplinär grupp som verkade för att skapa smidigare system för de patienter som hade akuta besvär. Lösningen blev systemet ”Rapid Assessment, Treatment, and Efficient Disposition” som bygger på den enkla principen att akutpatienter måste få möjligheten att träffa en läkare eller sjukskötare inom 15 minuter. Väntetider längre än så bör enbart ske efter att patienterna har undersökts, preliminära beslut om behandling har tagits och tester har beställts.
Genom dessa enkla reformer lyckades Mary Washington-sjukhuset vända utvecklingen med ökade väntetider. Enligt en utvärdering från 2009 hade andelen patienter som lämnade sjukhuset innan de fick behandling minskat från 14 procent år 2003 till enbart 2 procent. Trots att antalet besök under samma tid hade ökat från 72 000 till över 100 000 per år kunde sjukhuset tack vare bättre rutiner behandla den genomsnittliga patienten på mindre än tre timmar, jämfört med över fyra timmar innan arbetet med bättre rutiner startats. I samband med förändringarna ökade också patientnöjdheten snabbt.
Liknande erfarenheter finns ifrån Sverige, där Statens beredning för medicinsk utvärdering har visat att arbetet på akutmottagningar går fortare om patienterna vid ankomst delas upp i olika ”spår” beroende på hur akuta ärendena är.
Exempelvis har Centralsjukhuset i Karlstad lyckats med att effektivisera arbetet genom att patienten snabbt får träffa en läkare och först därefter antingen får gå hem eller vänta på ytterligare behandling. På S:t Görans sjukhus i Stockholm verkar man för att placera de seniora läkarna tidigt i vårdkedjan, till skillnad mot de flesta andra sjukhus där den tidiga kontakten ofta sker med mindre seniora läkare. Anledningen är att när de mest erfarna läkarna tidigt får träffa patienten minskar risken för att patienten får vänta för länge, eller initialt får fel diagnos.
Det finns skäl att sätta fokus på det reformarbete som idag sker i såväl Sverige som utomlands för att kapa onödiga väntetider och därmed utnyttja vårdens resurser mera effektivt.
Läs mer:
Hospitalconnect.com (2009). ”Ongoing Transformation of the ED”, HPOE Case Study, 2009-07-10.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2009). ”Akuten blir snabbare med olika ‘spår’”.
Sveriges Radio Ekot Nyheter Värmland (2011). ”Snabbare vård på akuten i höst”, 2011-08-14.