Hur kan man lyfta intresset för bibliotek? Ett sätt kan vara att dra inspiration av Hällefors kommun, där biblioteksverksamheten drivs på entreprenad.
De två verksamheterna drar bland annat nytta av gemensamma inköp.
Det hela började med att kommunen öppnade en offentlig bokhandel i början av 1990-talet när den privata lades ned. I samband med det uppkom behovet att skära ned kommunala kostnader. Bokhandeln privatiserades och fick också kontrakt på att driva biblioteksverksamhet.
Entreprenören bakom Hällefors Bokhandel är Anna-Karin Svartengren. Hon menar att det har fungerat väl sedan biblioteket började drivas på entreprenad 1993.
De olika verksamheterna kan nämligen dra nytta av varandra. Personalen som är insatta i böcker kan dela sin tid mellan två närliggande yrkesroller. Dessutom får biblioteket samma generösa öppettider som bokhandeln.
Det finns ett tydligt intresse hos bokhandeln att inte bara driva biblioteket efter kommunledningens önskan, utan lägga extra energi för att lyfta allmänhetens intresse för läsande och böcker. Då säljer ju också bokhandeln mer.
Till sist så kan de två verksamheterna dra nytta av gemensamma inköp. De böcker som köps in av biblioteket är samtidigt inte alltid desamma som bokhandeln marknadsför. Listan över bibliotekets böcker bestäms istället av de två anställda bibliotekarierna.
I Dagens Samhälle (nr 32 2009) förklarade nyligen Ritha Sörling, Socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden, att kommunen var mycket nöjd med verksamheten: ”Jag har aldrig hört någon kritik. Vi håller nere kostnaderna för biblioteket och får ha en bokhandel på orten”.
Det finns några ytterligare exempel på externa aktörer som driver bokhandel. Exempelvis finns i Kalix kommun en lokal affärsinnehavare som driver såväl café som kiosk, spelbutik och bibliotek. I Sigtuna driver Sigtunastiftelsen sedan 1947 ett bibliotek, medan Svenska Kyrkan driver bibliotek i Roserberg.
Dieselverkstadens Bibliotek i Nacka kommun drivs också på entreprenad genom ett personalkooperativ. Nacka är också den kommun där entreprenörsdrift av bibliotek har den tydligaste framtiden för sig, då kommunens inställning är att konkurrens ska användas i all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller av tydligt strategisk karaktär.
Maria Eriksson kommenterar:
Hällefors och Nacka har varit pionjärer, men fler kommuner planerar att göra det möjligt för andra aktörer att driva bibliotek. Om tjugo år kanske biblioteken befinner sig i en liknande situation som skolorna i dag, ett par decennier efter friskolereformen. De kommunala biblioteken finns kvar, men allt fler väljer att gå till bibliotek som drivs på annat sätt.
Bland friskolorna finns alltifrån föreningar och personalkooperativ som tagit över små nedläggningshotade skolor på mindre orter, till friskolekoncerner med utarbetade pedagogiska koncept. På samma sätt kan man tänka sig olika driftsformer och koncept för olika bibliotek.
De senaste tjugo åren har en tredjedel av de så kallade folkbiblioteksfilialerna lagt ner. Att samordna biblioteksverksamheten med skolor, boklådor, konsthallar eller – ja, vem vet – kan bli en räddning för en del av dem som hotas i dag. Kanske ser vi också bibliotek med särskilda inriktningar. Ett barnbibliotek? Ett språkbibliotek med kursverksamhet på kvällarna?
Enligt Bibliotekslagen ska varje kommun ha ett folkbibliotek där allmänheten avgiftsfritt får låna böcker. Att lägga ut bibliotek på entreprenad innebär såtillvida ingen förändring av det nuvarande läget. Men är det givet att alla Sveriges 290 kommuner bör hålla bibliotek?
Driftsformen väcker också frågan om innehållet. Vad vill vi att biblioteken ska vara? Vilka böcker och vilken verksamhet ska de fyllas med och vem ska bestämma? Är gårdagens kultursyn självklart morgondagens?