Stockholms stads färska försök med mer differentierade lärarlöner har mött kraftiga protester. I New York fick lärarna lön efter prestation för mer än ett decennium sen – och det har lyft resultaten i skolan.
I USA, liksom i Sverige, är det i regel politiskt svårt att genomdriva större förändringar av skolpolitiken. Inte minst är så fallet i New York, som har bland USA:s mest komplicerade skolsystem där mer en miljon ungdomar läser på grundskolenivå.
Men Klein valde inte att förvalta det existerande systemet. Istället genomdrev han radikala förändringar. Utgångspunkten för det ambitiösa reformarbetet, som går under namnet Children First, har varit att omsätta lärdomar från forskningen om hur skolor kan förbättras i praktiken.
I en bok som nyligen publicerats av Harvard Education Press noteras att de refomer som påbörjades av Bloomberg och Klein har varit “inriktade på att institutionalisera evidens-baserade åtgärder för att producera bättre och jämlikare utfall för alla studenter” och tillhör ”de mest ambitiösa som har införts i något urbant system i landet”.
En central del av reformarbetet har gått ut på att förbättra rekryteringen av lärare, och bli bättre på att belöna de lärare som sköter sig bäst. Klein har framfört att “ingen reform är lika viktig för att minska nationens skamfulla gap i prestation [mellan barn av olika socioekonomisk grupp] som att öka lärarkvaliteten i fattiga områden”.
För att skapa ett lyft i framförallt skolor i marginaliserade områden infördes högre ekonomisk kompensation för lärare i dessa skolor. Parallellt med att mer individuell lönesättning infördes lades också mer fokus på rekryteringen av nya lärare och på uppföljning av det arbete som existerande lärare genomförde i New Yorks offentliga skolor.
Studier pekar att åtgärderna mycket riktigt lett till ett lyft bland lärarna i staden. Tillsammans med de andra reformer som Bloomberg och Klein har genomfört har skolresultaten i New Yorks skolsystem förbättrats avsevärt. Andelen elever som klarade nionde klass ökade exempelvis med hela 12 procentenheter mellan 2001 och 2005.
Eftersom flera reformer infördes samtidigt i New York är det inte lätt att avgöra hur mycket av förbättringen som förklaras av mer fokus på individuell lönesättning, uppföljning och rekrytering av lärare, större inslag av valfrihet och konkurrens eller åtgärder för att stärka skolledningens ledarskap. Däremot är det tydligt att viljan att utgå från evidensbaserade reformer, och våga stå upp för den opopulära åsikten att skolsystemen kan behöva omorganiseras i grunden, kan löna sig.
Kanske kan resultaten inspirera till förändring också i Sverige? Behovet att genom differentierade lärarlöner göra det mer lockande att söka sig till och göra karriär inom läraryrket har redan uppmärksammats – bland annat genom regeringens bidrag till skolor som anställer lärare i de nya karriärstegen förstelärare och lektor – och kan liksom i New York vara ett avgörande steg för att skapa förbättring i skolan.
Läs mer:
Kemple, JJ. “Children First and Student Outcomes: 2003-2010”. Manuskript.
O´Day, JA, CS Bitter, och LM Gomez (red.) (2011). “Education Reform in New York City: Ambitious Changes in the Nation’s Most Complex School System”, Harvard Education Press.