Så upptäckte forskarna att skräpiga trottoarer, krossade fönster och graffiti inte bara är ett symptom på kriminalitet, utan också delvis en orsak till den.
Edward Davis leder poliskåren i staden Lowell i den amerikanska delstaten Massachussets. Han har nyligen deltagit i ett innovativt experiment som syftar till att minska brottsligheten i utsatta områden – genom att plocka skräp och laga trasiga gatlyktor.
Experimentet bygger på den teori för brottsbekämpning som samhällsforskarna James Q Wilson och George L Kelling lanserade 1982. I en artikel med titeln ”Krossade fönster” diskuterade forskarna ett hus där någon krossat ett eller flera fönster. Om fönstren inte lagas är det troligt att vandaliseringen kommer att fortsätta, eller att någon rentav bryter sig in i huset.
Förstörda fönster signalerar nämligen att ordning och reda inte gäller. Kanske är fastigheten rentav övergiven? Om fönstren istället lagas signalerar det att någon ser efter fastigheten. Då minskar benägenheten att förstöra, eller försöka bryta sig in. På samma sätt är människor mer benägna att smutsa ned en redan skräpig trottoar.
Wilson och Kelling drog slutsatsen att fenomen som smutsiga trottoarer, krossade fönster och graffiti inte bara är symptom på brottslighet och andra sociala problem, utan också delvis en orsak till det. Genom enkla åtgärder som att hålla gatorna rena och reparera fönster kan det därför vara möjligt att minska också de sociala problemen. Enligt teorin, som forskarna 1996 utvecklade i en bok tillsammans med Catharine Coles, är det viktigt att bekämpa problemen tidigt. Detta är dessutom ett sätt att uppmuntra skötsamma personer att stanna kvar i området – när den sociala statusen i ett område minskar tenderar medelklassen att dra sig undan.
1985 anlitades George L Kelling som konsult av kollektivtrafiken i New York för att testa sin teori. Genom att aktivt bekämpa graffitin blev tunnelbanan mycket renare.
Staden såg satsningen som en framgång och gjorde snart fler liknande satsningar. I kollektivtrafiken infördes nolltolerans mot tjuvåkande och staden fokuserade på att hålla rent i utsatta miljöer. När Rudy Giuliani, som gjort sig känd för att bekämpa maffian, valdes till New Yorks borgmästare inspirerades han av teorin om det krossade fönstret. Giuliani drog slutsatsen att det var viktigt att inte bara hålla rent, utan också aktivt agera mot mindre brott som vandalism.
En vetenskaplig studie av brottsligheten i New York mellan 1974 och 1999 visade att satsningarna var framgångsrika. Studien visade att brottsligheten i New York minskade, och fortsatte att falla under kommande år, när staden började agera utifrån teorin om det spruckna fönstret. Mellan 33 och 86 procent av minskningen i rån och stölder av motorfordon kunde förklaras av att offentligheten agerade mot mindre brott som vandalism.
Genom åren har flera städer experimenterat med hur åtgärder som att reparera fönster, hålla gatorna rena och snabbt agera mot mindre brott som vandalism kan lyfta problemområden.
Och längst har kanske staden Lowell gått. Där har reformerna drivits på inte bara av polischefen Edward Davis och lokalpolitiker, utan också forskare från Harvard och Suffolk University. Därför har de utformats för vetenskapligt kunna pröva teorin om det krossade fönstret.
I staden har 34 brottsdrabbade delar identifierats. I hälften av områdena har myndigheterna verkat för att plocka upp skräp från trottoarerna, laga trasiga gatuljus och agera mot de som skräpar ned. I hälften av de brottsdrabbade stadsdelarna har man arbetat som tidigare.
Reformen tycks ha varit framgångsrik. Antalet anmälda brott i de områden där man tillämpade teorin om det krossade fönstret minskade antalet anmälda brott med en femtedel.
Externa länkar
- The Boston Globe (2009). “Breakthrough on ‘broken windows’ – In Lowell experiment, crime linked to condition”, 2009-02-08.
- Wilson J.Q och Kelling G.L. (1982). “Broken Windows: The Police and Neighborhood Safety”, Atlantic Monthly.
- Corman H. och Mocan N. (2002). “Carrots, Sticks and Broken Windows”, NBER Working Paper No. 9061.